Att arbeta i och för skogen – runt om i Finland

Läs fyra olika karriärberättelser

• 

  Veijo Lehtinen

  

  Veijo Lehtinen

  Klockan är åtta när Veijo Lehtinen, som arbetar som skogsexpert i anskaffningsteamet i Loimaa, loggar in i sin dator på sitt hemmakontor i Eura. Han kommer att tillbringa hela morgonen med att gå igenom e-post, planera stämplingar och göra upp köpeanbud för virke. Nu och då avbryts arbetet av ett telefonsamtal.

  I mars har Lehtinen redan varit 43 år i Metsä Groups tjänst. Även om själva kärnan i arbetet är densamma, har mycket förändrats under åren.

  ”Under 1980-talet fanns det inga mobiltelefoner, så saker som krävde en telefon hanterades hemifrån antingen på morgonen eller mot kvällen. Och allt skrevs ned på papper.”

  Virkeshandeln sköttes hemma hos skogsägarna. Både skogsfrågor och världens gång diskuterades kring kaffebordet. Samarbetet med skogsägarna är fortfarande det bästa med Lehtinens arbete.

  I sitt arbete har Lehtinen från paradplats kunnat följa mekaniseringen av skogsarbetet som körde igång med buller och bång i slutet av 1980-talet. Också skogsvårdsmetoderna har utvecklats.

  ”Skogsvården var inte lika mångsidig som den är idag. Man utförde till exempel sällan plantskogsvård och förröjning, och ordet mångfald nämndes inte. Utvecklingen har gått i en klart bättre riktning.”

  Redan i mellanskolan bestämde sig Lehtinen för att söka sig till skogssektorn. Han tog en fem månaders grundkurs i Nådendal, sökte sig sedan för ett år till A. Ahlstrom Oy för att få arbetslivserfarenhet och studerade efter det till skogsarbetsledare vid Tammela skogsskola.

  Efter examen fick han jobb som virkesköpare för Metsäliitto i Kiikois.

  ”Under min karriär har jag sammanlagt köpt några miljoner kubikmeter virke. Under de senaste 25 åren har de årliga inköpsvolymerna legat mellan 60 och 75 000 kubikmeter.”

  När Lehtinen började sin karriär vid 22 års ålder hade massafabriken i Kaskö just blivit klar och man behövde mer arbetskraft för virkesanskaffning.

  ”Sedan följde en lång period då det var svårt att komma in i skogssektorn eftersom inga nya anställdes. Länge var jag den yngsta på jobbet.”

  Situationen förändrades när de stora åldersklasserna började gå i pension.

  ”Jag tycker inte att jag är gammal, men jag har märkt att de nya kollegorna är ganska unga.”

• 

  Roope Nilivaara

  

  Roope Nilivaara

  Roope Nilivaara klämmer på gasen på snöskotern och snart flyger skotern över den snöiga myren. Vintern har varit ovanligt kall och i december höll sig kvicksilvret segt kvar kring -30 grader.

  Nilivaara arbetar som skogsexpert för Metsä Group i Kittilä, Muonio och Enontekis.

  ”Nog är det ett ganska stort område, en stor del av Lappland.”

  Nilivaara fick sin första kontakt med skogsbranschen i gymnasiet när han våren 2014 stegade in genom dörren till den lokala skogsvårdsföreningen och frågade efter sommarjobb.

  Det ordnade sig snabbt, och sommaren gick i planterandets tecken.”

  Efter gymnasiet följde värnplikten och efter det stod skogsbruksingenjörsstudier vid Lapplands yrkeshögskola i Rovaniemi i tur. Nilivaara kom till Metsä Group direkt från skolbänken.

  ”När jag tagit min examen öppnades en position som skogsexpert i Kittilä. Det händer inte varje dag här i trakten, så jag sökte så klart tjänsten. Vid arbetsintervjun betonade jag att jag hade en hemmaplansfördel. När jag fick frågan hur länge jag skulle stanna här, var svaret 'länge'."

  I början av karriären uppstod det ibland situationer där man tvivlade på den unga yrkesmannens kompetens.

  ”Man behandlade mej ibland som en pojkvasker. Och ibland var jag tvungen att förklara för äldre skogsägare varför saker och ting görs annorlunda idag än på 70-talet. Men när jag kom med tillräckligt tunga argument, så trodde de nog.”

  Behovet att motivera mina förslag har minskat i takt med att skogsägarnas förtroende har byggts upp.  

  ”Jag vill bevara det förtroendet. I en liten by blir du ihågkommen på gott och ont, så det gäller att vara noggrann och omsorgsfull."

  Nilivaara använder snöskoter både i arbetet och på fritiden. Skogsbilvägarna plogas inte om de inte görs avverkningar, och från landsvägen till en stämpling kan det ofta vara flera kilometer.

  ”Med skidor skulle arbetet löpa långsammare och vara tyngre. Då skulle jag kanske hinna med bara en stämpling per dag.”

  När Nilivaara rör sig med snöskotern i de vida skogarna känner han att han har valt rätt bransch.

  ”Jag tänker ofta att det inte ens känns som ett jobb.”

• 

  Brian MBomu biko Muniele

  

  Brian MBomu biko Muniele

  Det sista knippet granmassaved flyttas över från skotaren till mellanlagret vid vägkanten. Brian MBomu biko Muniele placerar gripen i lastutrymmet och börjar köra tillbaka till avverkningsområdet. Vinterskogen är tyst och det är glest med bilar också ute på vägen.

  Brian bryr sig inte.

  ”Jag gillar att vara ensam, och i det här jobbet får jag vara i fred. Ibland kan det finnas en skördare på samma avverkningsområde, men sällan någon annan.”

  Brian MBomu biko Muniele arbetar som skotarförare på Metsäkoneurakointi Huttunen Oy. Skogsmaskinföretaget, som grundades 2010, driver ut virke för Metsä Group i södra Savolax.

  För Brian var skogsbranschen ett självklart val redan i grundskolan.

  "Jag har alltid varit intresserad av maskiner, särskilt stora maskiner, så att ansöka till en skogsskola kändes naturligt.”

  Efter grundskolan sökte Brian MBomu biko Muniele till Samiedu yrkesinstitut, och fick skogsmaskinförarexamen år 2016.

  "Efter examen arbetade jag ett år på fältet som skotarförare. Sedan sysslade jag med annat ett tag.”

  Det här andra innebar för Brian arbete som kranförare i Helsingfors i några år.

  ”Vi flyttade från Helsingfors till Nyslott när jag var 7 år. Jag var tvungen att kolla hur livet där såg ut med vuxna ögon. Och det såg inte bra ut.”

  För Brian Mbomu biko Muniele, som uppskattar lugn, natur och tystnad, blev huvudstadsregionens vimmel för mycket och han återvände till sina hemtrakter i Nyslott.

  ”Då tipsade en kompis om att Huttunen kunde behöva arbetskraft. Jag ringde för att höra om det stämde, och det samtalet gav utdelning.”

  Förarens arbete är självständigt, eftersom skogsägare sällan besöker ett avverkningsområde. Men Brian Mbomu Biko Muniele håller alltid i minnet att han arbetar på en annans mark.

  ”Det är viktigt att respektera skogsägarens egendom.”

  Arbetsdagarna är 10 timmar långa i genomsnitt. Brian lyssnar ofta på podcasts och ljudböcker under arbetet. En ljudbok räcker i genomsnitt 6-8 timmar, så under ett år blir det en beaktansvärd mängd.

  På fritiden besöker Brian gymmet eller spelar padel, och under hösten deltar han i älgjakten.

  ”Jag planerar att skaffa en jakthund. Just nu har jag en amstaff som heter Mula. Det kommer nog med till skogen, men bytet kan det vara litet si och så med.”

• 

  Piia Jyväs

  

  Piia Jyväs

  På distriktskontoret i Lojo kontrollerar Piia Jyväs att allt hon behöver för terrängbesöket är med: en telefon med en karta och skogsbruksplan, skyddsutrustning och första hjälpen-kit. Sedan hoppar hon i bilen.

  Jyväs arbetar som skogsexpert, och hennes kunder är skogsägare som har tecknat ett skogsvårdsavtal med Metsä Group.

  Skogsvårdsavtalet möjliggör för skogsägaren att lägga ut skötseln av hela sin skog till Metsä Groups proffs som sköter skogen i enlighet med ägarens önskemål och långsiktiga förväntningar på avkastning.

  Jyväs gör terrängbesök där hon bekantar sig med skogens tillstånd, och baserat på detta gör hon ett förslag för skogsägaren om vilka åtgärder det skulle löna sig att vidta härnäst.

  ”Det slutgiltiga beslutet fattas ändå av ägaren själv.”

  Jyväs har varit i Metsä Groups tjänst i 25 år. Ett lyckligt sammanträffande gjorde att hon valde skogsbranschen.

  ”Efter gymnasiet visste jag inte vad jag ville studera. Det började luta mot fysioterapi när jag i sista stund gick till pappa med ansökningsguiden. Efter att ha pratat med honom bestämde jag mig för att sätta skogsbranschen på första plats.”

  År 1995 började Jyväs sina studier till skogsbruksingenjör vid Domarnäs skogsläroanstalt i Etseri.

  ”Jag blev positivt överraskad. Studierna var mångsidiga och där ingick en hel del övningar i terrängen. Det klarnade snabbt att skogsbranschen är det rätta för mig.”

  De sista sex månaderna före examen gick i jobbsökandets tecken.

  "Under mina studier hade jag träffat min nuvarande make, och vi sökte jobb i samma trakter. När mannen sedan fick inbjudan till arbetsintervju, bad man honom ta med sig sin fru.”

  Under de första åtta åren arbetade Jyväs som logistikexpert på transportkontoret i Kouvola och Åbo distrikt.

  ”I praktiken var jag ansvarig för att få rätt mängd virke till fabrikerna varje dag.”

  År 2007 började hon i Lojo-distriktet som skogsexpert och har under de senaste två åren skött om avtalskundernas skogsinnehav. Jyväs tycker att är det bästa med arbetet är att det är mångsidigt och att man får ta ansvar.

  "Jag får vara i skogen och träffa skogsägare och planera åtgärder som tar hänsyn till skogsägarens önskemål, ekonomiska mål och den biologiska mångfalden. Det är tillfredsställande att se en välväxande skog som ett resultat av långsiktigt arbete.”