Lundarna är viktiga livsmiljöer för flera hotade skogsarter. Särskilt i gamla lundar kan de värdefulla arterna som är beroende av lövträd lida av granarnas kraftiga tillväxt. I sådana fall lönar det sig att behandla lunden med naturvårdande avverkningar.
I skogsägare Jyrki Viukaris lund i Pälkäne utfördes en naturvårdande avverkning i mars 2023.
”I min skogsfastighet ingår en lund på 1,6 hektar, lundbeståndet i Evinsalo, och den fredades i början av 2000-talet. Skogscentralen ställde upp en skötselplan som godkändes av NTM-centralen”, berättar Viukari.
Viukari hade redan tidigare gjort en virkesaffär som gällde en annan del av hans skogsfastighet. Avverkningarna skulle just inledas då han fick ett samtal. Uppringaren var Skogscentralens naturvårdsexpert Jukka Ruutiainen, som undrade om det kunde vara möjligt att utföra skötselarbeten i lunden i samband med avverkningen.
”Jag svarade att det nog passar mig.”
Granarna stämplades träd för träd
Efter samtalet tog ärendena fart. Ruutiainen kontaktade Metsä Groups skogsexpert Herman Walkeajärvi och ett par dagar senare träffades Walkeajärvi, Ruutiainen och Viukari i skogen.
”Samtidigt gjorde vi en affär med skogsägaren för de granar som skulle skördas från lunden”, berättar Walkeajärvi.
Skogscentralens Ruutiainen stämplade de granar som skulle avlägsnas och han planerade också körstråken. Tillsammans med Metsä Group ställde han upp skriftliga anvisningar till skördarens förare. I anvisningarna handleddes föraren i att avlägsna granar kring skogslindar då de hindrar lindarnas tillväxt.
”Lundarna är specialobjekt. Då man markerar de träd som ska avlägsnas med fiberband, underlättas förarens arbete, då föraren inte själv behöver utföra valet”, säger Walkeajärvi.
Lundarna vårdas på vintern
Lundarna utgör endast cirka en procent av alla skogar i Finland, men då man beaktar mångfald och antalet hotade arter, har de mycket större betydelse än arealen kan låta påskina. Enligt uppskattning lever ungefär hälften av alla hotade skogsarter i lundarna.
Skiktade livsmiljöer och mycket näring lockar fåglar till lundarna och betydligt flera fåglar häckar per hektar i lundar än i moskog.
”Skötselavverkningen i Evinsalo lundbestånd utfördes på vintern för att inte arbetet skulle störa fåglarnas häckning. På vintern skyddas dessutom marken av tjäle, så risken för spårbildning kan undvikas” säger Walkeajärvi.
Mars var en utmärkt tid för skötselavverkningen i Evinsalo lundbestånd.
”Avverkningarna råkade träffa vinterns bästa före”, berömmer Walkeajärvi.
Naturvård rekommenderas
Tidigare röjdes lundar till åker på grund av deras näringsrika jordmån. DE mest representativa bevarade lundarna har skyddats genom lundskyddsprogrammet. Flera av lundarna i ekonomiskog kan skyddas frivilligt genom METSO-programmet. Skyddet kan utföras bestående eller tidsbundet, varvid skogsägaren får en ersättning för skyddet.
Metsä Group rekommenderar i första hand naturvård i ekonomiskogslundar, vilket innebär att man i stället för virkesproduktion betonar skötselåtgärder som förbättrar mångfalden. Beslutet om åtgärder fattas alltid av skogsägaren.
Skogscentralens Ruutiainen fungerar som projektchef för projektet Lehtokeskusalueiden luontohelmet (ungefär naturens pärlor i lundbältet), vilket stöder naturvårdande åtgärder i lundar. Projektet hjälper till med planering, anvisningar och utförande av skötselarbeten i lundar. En ersättning betalas för skötselarbetena om de föranleder extra kostnader.
Med tanke på helheten är det vettigt att kombinera skötsel av lundar med avverkningar i närbelägna ekonomiskogar, varvid skogsägarens ekonomiska målsättningar och naturens mångfald kan beaktas samtidigt. Skötselavverkningen i Evinsalo lundbestånd är ett typexempel på detta.
Smidigt samarbete
De granar som avverkades vid skötselavverkningen av Evinsalo lundbestånd betingade marknadspris för skogsägaren och stammarna utnyttjas industriellt.
Skogsägaren ger ett berömligt vitsord för det avslutade projektet.
”Det här var ju ett alldeles utmärkt projekt. På allt sätt snabbt och effektivt.”
Tack vare skicklig planering och en yrkeskunnig maskinförare kunde landskapet bevaras i stort sett oförändrat.
”Det skedde inga radikala förändringar, endast en utglesning.”
Walkeajärvi och Ruutiainen är också nöjda med slutresultatet. Samarbetet var smidigt och arbetsspåret klanderfritt.
”Arbetet utfördes riktigt bra och inga lindar skadades vid avverkningen. Lindarna får framledes mera ljus och utrymme att växa”, säger Ruutiainen.
”Informationsutbytet med Skogscentralen har varit utmärkt och ärendet framskred smidigt”, avrundar Walkeajärvi.
Text Maria Latokartano
Foto Mika Ankkuri
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 2/2023.