När ett brev från NTM-centralen damp ned i Letalaborna Heikki och Airi Laihias postlåda i höstas där det berättades om ett fiskgjusbo som finns på deras skogsskifte, kom det inte som någon överraskning för skogsägarna.
Den skyddade fågeln hade häckat på ett skogsskifte i byn Silo i Letala i åratal, och boträdet låg mitt i ett planerat avverkningsområde. Under de senaste åren hade fiskgjusen ändå inte visat sig.
Det här bekräftades också under ett inspektionsbesök av NTM-centralens experter under hösten 2024. Då stod det klart att boet som byggts i toppen av en tall hade varit tomt redan i flera år.
Avverkningen genomfördes ändå enligt de allmänna riktlinjerna för skyddsobjekt. Även om boet hade övergivits, lämnades en 50 meter bred skyddszon runt boträdet. Dessutom utfördes drivningen inom en 500-meters radie av boet utanför häckningstiden, under senhöst och tidig vinter.
Skogsägaren hoppas att fågeln ska återvända till sitt gamla bo
Vissa skogsägare kunde ha blivit förargade över den uppskjutna tidtabellen och något mindre virkesförsäljningsintäkter, men paret från Letala såg saker i ett annat ljus. En fågelart som häckar på skiftet och skyddas enligt naturvårdslagen ökar den biologiska mångfalden.
”Experterna säger att en fiskgjuse mycket väl kan återvända till sitt gamla bo om livsmiljön blir attraktivare för den. Efter avverkningen öppnar sig återigen en utsikt över den närliggande sjön från boträdet. Jag hoppas att det lockar fåglarna tillbaka hit”, säger Heikki Laihia.
Fiskgjusarna lider i allmänhet av brist på boträd, eftersom de vill kunna flyga obehindrat till och från boet. I det här fallet hade boet redan hamnat under nivån hos grannträdens toppar, vilket gjorde det oanvändbart för häckning.
”Fiskgjusen trivs i ett landskapskontor. Den här platsen är fridfull och det finns inte heller någon bosättningen i den närmaste omgivningen”, säger Niina Nupponen, lokal skogsexpert på Metsä Group.
Mer utrymme runt boet
I slutet av december genomfördes en rätt omfattande avverkning och gallring av fröträd. Den ursprungliga avverkningsytan på tre hektar blev också tre gånger större på grund av stormen Lyly i höstas.
Drivningsplanen ändrades efter samråd med NTM-centralen och boinspektören. Nedfallna och lutande träd avlägsnades i kanten av skyddszonen och en del gjordes till högstubbar som snabbt bildar död ved. Också en del av de stormfällda träden lämnades kvar som död ved.
”På begäran av ägarna gjorde vi fler högstubbar än normalt på avverkningsområdet. Dessutom fälldes efter samråd med NTM-centralen några stora tallar inom skyddszonen för att ge tillräckligt med utrymme runt boet. För objekt av det här slaget är samarbetet med NTM-centralen viktig, eftersom vi då kan vidta konkreta åtgärder för att förbättra häckningsmiljön”, berättar Nupponen.
Den torra moskogen invid skyddszonen där fröträden avverkades ska nu förnyas genom harvning och sådd. Normalt skulle fröträden ha stått för förnyelsen, men stormen Lyly ändrade planerna. Fröträden hann stå på skiftet mindre än ett år innan stormen slog till. På andra håll tillämpas kontinuerlig beståndsvård och höggallring.
"På den här karga och lågproducerande ståndorten kunde vi kombinera skogsbruks- och mångfaldsåtgärder på ett bra sätt”, säger Nupponen.
I närheten (500 meter) av fiskgjusboet kan inget skogsvårdsarbete utföras under fredningstiden från början av april till mitten av september. Under häckningsperioden är det också förbjudet att röra sig nära boet.
"Letala-exemplet visar att arbetet kan göras på ett fiffigt sätt. Alla parter vinner på det”, påpekar Nupponen.
Heikki Lahti är på samma linje. Han påpekar att det finns många andra värden i skogen än intäkterna från virkesförsäljning.
”Skogen och djuren var här före oss. Vi har ingen rätt att utrota dem.”
Text Timo Sormunen
Bild Seppo Samuli
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 4/2024.
