Träden växer långsamt i Finland. I södra Finland når granen slutavverkningsmognad tidigast vid cirka 60 års ålder och i norr tar det längre tid.
Klimatet blir varmare och här i norr är klimatuppvärmningen kraftigare än på jordklotet i genomsnitt.
Detta leder till ett problem för den som förnyar skog: då man idag sår eller planterar ekonomiskog, hur ska man då välja sådan härkomst, att skogen klarar sig och har framgång i ett föränderligt klimat från ett årtionde till ett annat.
Uppvärmningen är inte i sig ett särskilt stort problem för skogsträden, säger Naturresursinstitutets (Luke) specialforskare Matti Haapanen.
Skogsträd av olika härkomst har i forskningssyfte flyttats långa sträckor för att växa på nya ställen. På det sättet har man testat hur träd av olika ursprung klarar sig i varmare och kallare klimat än det som råder där de har sitt ursprung.
”Resultaten är tydliga. En förflyttning åt det varmare hållet leder inte till skador, utan träden har närmast nytt av värmen.”
Enligt Haapanen finns den största klimatförändringsrisken i de oförutsägbara förändringarna i trädens livsmiljöer. Vi kan inte med säkerhet veta vilka utmaningar de plantor vi planterar idag kommer att möta under kommande årtionden.
Sannolikt kommer olika former av extremväder, så som stormar och långa perioder av torka att bli allmännare. Nya skadegörare kan också komma norrut med värmen.
Bättre kvalitet genom skogsförädling
Skogsträden har genom långvarigt naturligt urval anpassat sig riktigt väl till olika sjukdomar och variationer i vädret.
Man kan dock förbättra den naturliga förädlingens resultat. Skogsförädlingen gynnar snabb tillväxt, kvalitet och hållbarhet i olika klimatförhållanden.
Fröna från träd som har utvalts för förädling drivs upp till plantor, vilka testas i olika klimatförhållanden och försök på olika boniteter.
”Utvecklingsstörningar eller kvalitetsfel kan vittna om bristfällig klimatanpassning. Dessa individer gallras bort från förädlingen. I förädlingen gynnar man sådana individer som bevarar en god produktion och kvalitet i olika testmiljöer. De klarar sig bäst i framtidens klimatvariationer.”
Frost hotar även i ett värmande klimat
Klimatförändringen kan öka risken för frostskador under våren för gran. Om frosten förstör den skirt gröna årsskotten, går hela årets tillväxt förlorad.
Frostens verkningar är något kontraintuitiv: klimatuppvärmningen leder till ökande skador som beror på kyla.
Orsaken är den, att växtperiodens början varierar mycket under våren, medan växtperioden på hösten tar slut ungefär vid samma tid alla år. På våren reagerar träden mera på värme och på hösten mera på ljusförhållanden.
Då klimatet blir varmare, kan man allt tidigare under våren uppleva långa varma perioder, vilket leder till att granen börjar växa. Vintern kan dock efter förvåren slå tillbaka med åtminstone sporadiska frostnätter som förstör årsskotten.
”Tillvätrytmen är en egenskap som nedärvs kraftigt hos gran, så vi gallrar bort individer som inleder sin tillväxt tidigast på våren. Med tiden förbättrar detta frostbeständigheten för granplantor som drivs upp från förädlat frö.”
De bästa väljs ut
Redan för flera årtionden sedan valde man ut sk. plusträd i naturligt uppkomna skogar. Dessa plusträd hade god tillväxt, god kvalitet och hälsa. Av dessa träd klippte man ympkvistar som ympades på små trädplantor. Avkomman av dessa ympar har sedan korsats på kontrollerat sätt med varandra.
Resultaten av korsningarna testas i fleråriga fältförsök och utgående från dessa väljs de bästa ut. I Finland har Naturresursinstitutet ansvar för skogsförädlingen.
Samma plusträd har också utnyttjats för fröproduktion. Plusträden har ympats att växa i fröodlingar, där ymparna pollineras fritt.
Fröodlingarna producerar frön för plantskolorna som i sin tur driver upp plantor av fröna och säljer dem till skogsägarna. Staten stöder och reglerar produktionen av förädlat frö i Finland. För närvarande finns två kommersiella fröproducenter, Siemen Forelia och Tapio Palvelut.
Nya fröodlingar
Förra hösten uppdaterades jord- och skogsbruksministeriets planer för grundande av fröodlingar. Planen tar sikte fyra årtionden in i framtiden och rapporten bär namnet Metsäpuiden siemenviljelysten perustamisohjelma 2060.
Planen utgår från en uppskattning om att odling av tall och plantering av björk kommer att öka, medan plantering av gran kommer att minska. Fröodlingens volym för dessa mest allmänna trädslag har preciserats enligt detta.
Rapporten föreslår också fröodlingar för mindre använda trädslag. Delegationen för frågor kring skogsförädling och fröodling fick frågan om viktighetsordningen för dessa trädslag och resultatet var enligt följande: lärk, ek, klibbal, skogslind, glasbjörk, skogsalm, lönn, douglasgran, vresalm, masurbjörk och contortatall.
”Inte alla ägg i samma korg” är en bra princip inför klimatförändringen. Då det inte råder säkerhet om hur klimatet förändras och vilka trädslag som gynnas av det nya klimatet, är det motiverat att producera frön av flera trädslag.
Rapporten tar dock ställning till att det även innebär risker om begränsade ekonomiska resurser används för trädslag som inte nödvändigtvis ändå kommer i odling i framtiden.
Text Antti Kivimäki
Foto Vastavalo/Hannu Rämä
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 2/2024.