Enligt Metsä Groups chef för hållbar utveckling Silja Pitkänen-Arte är förändringarna positiva. ”Den nya standarden förbättrar skogarnas mångfald. Eftersom PEFC är den rådande metoden i Finland, är effekten på mångfaldsarbetet betydande.”
Levande och döda naturvårdsträd
Ur skogsägarsynpunkt gäller de centrala förändringarna i PEFC naturvårdsträd och skyddszoner. I stället för tidigare 10 naturvårdsträd per hektar ska man framledes lämna 10 levande naturvårdsträd samt 10 döda naturvårdsträd med en diameter på minst 20 centimeter per hektar.
De levande naturvårdsträdens minimidiameter ökar också från 10 centimeter till 15 centimeter. Om det inte finns tillräckligt mycket död ved på stämplingsposten, ska man tillverka konstgjorda högstubbar. Naturvårdsträd ska lämnas i alla gallringar och slutavverkningar från förstagallring.
”Metsä Group har med skogsägarens samtycke tillverkat högstubbar vid avverkningarna sedan 2016. Det känns bra att en god praxis har tagits in som en del av certifieringen” säger Pitkänen-Arte.
Metsä Group kommer också framledes att tillverka fyra högstubbar per hektar för att det ska bildas en mångsidig palett av död ved i skogarna. Om mängden död ved överskrider PEFC-kravet, begärs skogsägarens samtycke till tillverkningen av högstubbar.
Naturvårdsträden bildar kontinuum av död ved
Även framledes kommer naturvårdsträden i första hand väljas bland lövträd och andra träd vars värde är litet för skogsägaren, men vilka har en stor betydelse för mångfalden. Naturvårdsträden placeras i grupper, i första hand till exempel på skyddszoner intill vattendrag eller den omedelbara närheten till värdefulla livsmiljöer eller öppna torvmarker.
Avsikten är att naturvårdsträden ska vara bestående. Av denna anledning markeras de på Metsä Groups kartor, varvid de kan beaktas också vid kommande avverkningar. Avsikten är att de ska bli äldre och större för att senare dö och bilda död ved i skogen, vilket är viktigt för många hotade skogsarter.
”I södra Finland börjar det så småningom i förstagallringarna finnas av dessa äldre naturvårdsträd som har lämnats på grund PEFC-certifieringen. Också i övrigt ser man av dem på ett fint sätt”, berättar Pitkänen-Arte.
Pitkänen-Arte uppmuntrar till att välja ut naturvårdsträden redan i ett tidigt skede av skogens omlopp, eftersom det finns ett större urval av både trädindivider och trädslag i unga skogar än i till exempel slutavverkningsmogna tallbestånd.
Metsä Group meddelade i somras att koncernen inte längre köper sparsamt förekommande lövträd så som sälg, hägg, rönn och al. ”Dessa trädslag lämpar sig som naturvårdsträd om de fyller certifieringens diameterkrav. Dessutom lämnas så som tidigare rovfåglarnas boträd, grova enar, stora aspar, träd med brännlyra samt tidigare naturvårdsträd”, berättar Pitkänen-Arte.
Tio meter breda skyddszoner
Bredden på skyddszoner som ska lämnas intill vattendrag ökar från fem meter till 10 meter och framledes får endast plockhuggning utföras på dem. Markberedning, gödsling eller röjning är inte tillåtna på skyddszonerna.
”Genom denna förändring övergår 3,5 procent av skogsarealen till kontinuitetsskogsbruk, vilket är en betydande ökning”, säger Pitkänen-Arte.
Skyddszonerna tryggar vattendragens tillstånd och dessutom har de betydelse för arternas mångfald. Kring trädlösa torvmarker lämnas också en 10 meter bred skyddszon.
”Vattendragens strandområden och övergångszoner avviker ofta till sin artsammansättning från den övriga skogen.”
På skyddszonerna finns ofta ett mångsidigt urval av trädslag.
Buskage i alla behandlingar
Buskage har en starkare ställning än tidigare i den nya standarden. Buskage ska lämnas i alla skeden av skogsbehandling. Enligt Metsä Groups egna anvisningar lämnas ett skyddsbuskage för varje påbörjad tre hektar skog. En bra storlek för buskaget är en ar, dvs. tio gånger tio meter.
”Förnyelsen leder inte till förändringar i Metsä Groups praxis, eftersom vi har lämnat skyddsbuskage som en del av skogsvården redan under en längre tid. I det stora hela har förändringen dock betydelse”, berättar Pitkänen-Arte.
En bra plats för skyddsbuskage är till exempel under en grupp naturvårdsträd. Fuktiga sänkor, dikes- och åkerrenar, stenpartier eller andra svårtillgängliga platser lämpar sig också väl.
Kvalitetsuppföljningen blir noggrannare
Förnyelsen av PEFC-standarden förpliktar skogsaktörerna till noggrannare insamling av information och noggrannare anvisningar till sina arbetare.
”Inom Metsä Group har vi utfört intern, systematisk kvalitetsuppföljning sedan länge. Som andelsbaserat företag är det viktigt för oss att till exempel kvaliteten på de skogsvårdstjänster vi erbjuder håller hög nivå. Till exempel plantskogsvårdsarbeten som utförs väl och vid rätt tid syns i följande skeden av skogsbehandling.”
De nya kriterierna tillämpas vid alla avverkningar och skogsvårdsåtgärder från och med februari. De nya kriterierna skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2023, men ändringen försenades med en månad.
Skogsägarnas deltagande i PEFC-certifieringen fortsätter på normalt sätt. ”Skogscertifiering, tillförlitlig uppföljning av träråvarans ursprung och verifiering av ansvarsfull verksamhet är viktiga på marknaden för våra slutprodukter” påminner Pitkänen-Arte.
Metsäliitto Osuuskuntas PEFC logolicens: PEFC/02-31-03
Den ursprungliga artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 4/2022.
Text Maria Latokartano
Foto Seppo Samuli och Metsä Group