Privatskogarnas rörelseresultat var under 2022 i genomsnitt 162 euro per hektar. Rörelseresultatet var i genomsnitt tio procent högre för de skogsägare som har avtal om skötsel av skogsegendomen med Metsä Group.
Ett bra rörelseresultat vittnar om aktiv skogsvård säger Metsä Groups direktör för utveckling Juho Rantala.
”Hemligheten bakom ett bra rörelseresultat finns i skogsvårdsarbeten som utförs väl och vid rätt tid.”
Metsä Groups avtal om skötsel av skogsegendomen lämpar sig för skogsägare som årligen gör virkesaffärer och skogsvårdsarbeten. Avtalet omfattar årsplanering och förverkligande av arbeten på ett sådant sätt som avtalats med skogsägaren. Skötselavtalskundernas skogar sköts alltså aktivt.
”Skogen växer i Finland också helt utan vård. Skogsvården påverkar det växande trädbeståndets kvalitet, volym och tillväxthastighet. Ur virkesproduktionssynpunkt siktar god skogsvård till att öka andelen värdefull stock”, säger Metsä Groups skogsvårdschef Tiina Laine.
En väl utförd markberedning är värt priset
Det har forskats mycket i skogsvård och dess inverkan på skogsbrukets lönsamhet. Varje skogsvårdsåtgärd påverkar beståndets tillväxt och hur väl följande skötselåtgärd kommer att lyckas.
Grundandet av ny skog inleds med markberedning.
”Markberedningen ska utföras väl för att bevara skogens avkastningsförmåga. Om man prutar på kvaliteten i det här skedet, ackumuleras problemen i ett senare skede”, säger Laine.
Markberedningen gör att planterings- eller såpunkten är varmare än omgivningen. Den förbättrar näringsämnenas tillgänglighet och hindrar konkurrerande växtlighet och snytbaggens framfart. Detta förbättrar plantornas tillväxt och överlevnad. Enligt forskningen höjer markberedningen marktemperaturen under tio års tid jämfört med jämn mark.
”Billig är inte synonymt med kostnadseffektiv. En förmånligare harvning kan innebära högre plantskogsvårdskostnader och en dyrare högläggning betalar sig i forma av lägre plantskogsvårdskostnader”, säger Laine.
Rätt trädslag på rätt plats
Metsä Group säljer och levererar alltid plantor och frön av bästa tillgängliga kvalitet till skogsägarna. Förädlade frön och plantor växer snabbare till träd av bättre kvalitet.
I och med klimatförändringen är det allt viktigare att olika trädslag planteras på rätt växtplats, vilket också har varit en tumregel inom finländskt skogsbruk under årtionden. I Finland uppstår det också alltid plantor på naturlig väg mellan de odlade plantorna, i typiska fall björk, rönn och viden. Därför behövs plantskogsvård som utförs med röjsåg.
”Plantskogsvården styr konkurrensen mellan trädslag och trädindivider, man får önskade träd att utvecklas snabbare till grova stammar. Enligt en tumregel ger en euros satsning på plantskogsvård tre euro i avkastning. Plantskogsvården borde ses som en investering, inte enbart som en kostnad”, berättar Laine.
Rantala påminner om att tidpunkten också har betydelse: varje år som plantskogsvården försenas leder till en höjning av kostnaderna på cirka tio procent.
Förstagallringen ger intäkter
Förstagallringen är den första åtgärden under skogens livscykel som ger inkomster till skogsägaren.
”Förutsatt att tidigare arbeten har utförts vid rätt tid och väl”, påpekar Rantala.
Rantala och Laine är överens om att förstagallringen i första hand ska ses som en skogsvårdsåtgärd, trots att den ger inkomster. Förstagallringen riktar liksom plantskogsvården tillväxten till de träd som har bästa förutsättningar att utvecklas till stockstammar.
”Ljus, utrymme, vatten, näringsämnen – resurserna som behövs för tillväxt är begränsade. Plantskogsvård och gallringar minskar på konkurrensen mellan de träd som lämnas kvar att växa. Det påverkar tillväxt och skogens hälsa. Det tar längre tid för träden att utvecklas till stockträd om man inte utför gallringar”, summerar Laine.
Gödsling lönar sig
Tillväxtgödsling av mineraljordar är en lönsam investering i skogen. Då gödslingen utförs efter den andra gallringen, cirka 10 år före slutavverkning, består mertillväxten uttryckligen av stock.
Rantala räknar att den euro som man satsar på gödsling kommer ungefär fördubblat tillbaka i virkesförsäljningsinkomsterna.
Vitaliseringsgödsling med aska eller bor ger bättre tillväxt på torvjordar eller mineraljordar där det finns brist på näringsämnen som är livsviktiga för trädens tillväxt. Man kan ansöka om stöd för gödsling med aska och bor via skogsbrukets incitamentssystem Metka.
För gödsling med aska på torvmarker är stödet 270 euro per hektar och för borgödsling 155 euro per hektar.
Förnyelseavverkning eller slutavverkning, vilket man vill välja att kalla den, ger den största inkomsten till skogsägaren. Den är också det enskilda skogsarbete som mest påverkar rörelseresultatet. I en ideal situation har skogsägaren på sina skogsfastigheter hela tiden bestånd i olika utvecklingsfaser så att de når slutavverkningsmognad vid olika tider och ger kontinuerliga inkomster till sin ägare.
Skogsägarna strävar till att schemalägga slutavverkningen på ett sätt som ger bästa möjliga ekonomiska avkastning. Det påverkas av beståndet, men även skogsägarens ekonomiska situation och konjunkturer. Ägarmedlemmarna kan placera av sina virkesförsäljningsinkomster i Metsä1-tilläggsandelar, där virkespengarna fortsätter att växa.
Då skogen blir äldre ökar virkesbeståndets volym, men å andra sidan avtar tillväxten. Det innebär att den årliga avkastningen i förhållande till skogens värde minskar år för år. Då kommer vi till den situationen att det lönar sig att förnya skogen och placera pengarna i någonting som avkastar bättre, så som till exempel Metsä1-tilläggsandelar.
”Vilken är rätt tid att göra virkesaffärer – det beror på alla dessa aspekter. Var förra våren rätt ögonblick eller är det inkommande höst. Ett är dock säkert och det är att investeringar i skogen leder till större och snabbare tillväxt av bättre kvalitet”, summerar Rantala.
Text Krista Kimmo
Foto Mika Ankkuri
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 2/2024.