Skogsägare Matti Laitinen skuttar vant över ett skogsdike. På bottnen av diket som grävdes för exakt 40 år sedan finns vatten efter veckoslutets regn, men det oroar inte Laitinen. Tvärt om. Laitinen blickar nöjd över det nyligen gallrade beståndet. ””Det känns bra. Arbetet ser ut att ha lyckats bra.”
Prövar på nyheter
Gallringsobjektet som drevs på vårvintern är speciellt i flera avseenden. Enligt de anvisningar som var gällande ännu för några år sedan, skulle de gamla dikena ha rensats och vattnet letts bort från området för att inte störa trädens tillväxt. Nu rördes dikena inte alls. I stället för dikning har man spridit aska från Metsä Groups egna kraftverk på området.
Modellen grundar sig på de senaste årens nya forskningsuppgifter. Enligt forskningen sporrar askgödseln beståndets tillväxt och träden avdunstar mera vatten än tidigare. Då tillväxtökningen avdunstar mera vatten än tidigare, behöver man inte rensa dikena.
Även om Laitinen till en början var skeptisk till den nya modellen, tänkte han tillsammans med Metsä Groups Markku Knuutinen att man kunde göra annorlunda på detta objekt. Jordmånens näringsrikedom och det kvarställda beståndets mängd och kvalitet stärkte tilltron.
”Tack vare gödslingen med aska kan näringstillståndet balanseras och det kväve som finns bundet i marken kan utnyttjas för beståndets tillväxt. Redan nu kan jag ge en nästan hundraprocentig garanti på att det här fungerar”, säger Knuutinen.
Alla vinner
Ett halvt år efter avverkning och gödsling saknar Laitinen inte längre en dikning. Nu åstadkom man mera till en mindre kostnad. Laitinen och Knuutinen uppskattar att alla har nytta av det nya verksamhetssättet. Den valda lösningen var bäst för trädens tillväxthastighet, skogsbrukets avkastning, vattendragspåverkan och kolbindning.
”Torven lagrar åtta gånger så mycket kol som trädbeståndet. Om vattennivån på torvmarker sjunker för mycket, frigörs kolet till atmosfären. Detta är inte avsikten. Genom att inte dika lagrar vi kol i jordmånen”. säger Knuutinen.
Aska är ingen universallösning
Skogsvårdsoperatör Markku Utriainen gräver med spade fram ett torvprov från 40 centimeters djup. Den svarta torven är full av livskraft. ”Torven är långt förmultnad. Växtresterna har sönderfallit nästan helt och torven innehåller mycket kväve som sporrar trädens tillväxt.”
Han uppskattar att gödslingen med aska på detta objekt kommer att öka tillväxten med flera kubikmeter per hektar och år. ”En rensning av dikena skulle ha en avsevärt mindre effekt. Gödslingens effekt på tillväxten är också mera långvarig än iståndsättningsdikningens effekt”, säger Utriainen.
Utriainen kan dock inte rekommendera gödsling med aska på alla torvmarksgallringar. ”Dräneringssituationen måste vara någorlunda god. Dikena måste inte vara felfria, men objektet får inte heller ligga under vatten. Dessutom måste trädbeståndet som blir kvar för att avdunsta vatten vara minst hundra kubikmeter per hektar och torven ska innehålla tillräckligt kväve för att det ska finnas förutsättningar för trädens tillväxt. På karga torvmarker lönar sig gödslingen inte.”
Ny trädgeneration på kommande
Före gallringen utfördes en förröjning av området för att underlätta maskinarbetet. I stället för en total röjning, koncentrerades röjningen av småträd till den omedelbara närheten av träd som ska avlägsnas och björkar lämnades avsiktligt kvar, eftersom björk avdunstar vatten effektivt.
Gallringsobjektet karakteriseras utöver björkarna av granunderväxt under de dominerande tallarna samt groddplantor av tall som har kommit upp i sommar. Beståndets skiktning fick tankarna att gå till kontinuitetsskogsbruk. ”Vi strävar till att utnyttja befintliga plantor alltid då det är möjligt”, säger Laitinen.
Enligt Markku Knuutinen finns förutsättningar för kontinuitetsskogsbruk ofta just i torvmarksskogar. Kontinuitetsskogsbrukets metoder ger gott resultat, då objektet är lämpligt.
”Förhållandena, behandlingssätt och skogsägarens målsättningar ska sammanjämkas individuellt. Särskilt i fråga om skogsvård i torvmarksskogar är riktningen mot allt noggrannare och objektvids planering, varvid man uppnår både goda tillväxtresultat och mindre miljöpåverkan.”
Den ursprungliga artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 3/2022.
Text Heikki Hamunen
Foto Harri Mäenpää