Sälg, asp och al här och där. Unga granar samt björk- och tallstammar som kapats på 3–6 meters höjd.
Ville Hirvonen betraktar resultatet av den fösta slutavverkningen som utförts enligt Metsä Group Plus -skötselmodellen på sin hemgård i Rääkkylä i Norra Savolax. På den sju hektar stora stämplingsposten står nu klart flera konstgjorda högstubbar och naturvårdsträd än vanligt, sammanlagt ca 250 stycken.
”Första gången jag såg det här, så fäste jag nog mig vid mängden högstubbar. Men man vänjer sig nog snabbt. Det ser bra ut”, säger Hirvonen, 48 år.
Landskapet ser speciellt ut i övrigt också. I öster öppnar sig ett vidsträckt åkerområde, Oravilahti torrläggningsområde.
Hirvonen pratar om området som Finlands största polder, ett område som ligger lägre än det omgivande vattnet, som man särskilt stöter på i Holland. Den drygt tio kilometer långa dammvägen skiljer oss från Saimen.
”En torrläggning av Oravilahti fanns i tankarna redan på 1930-talet. Planerna förverkligades på 1960-talet och 1965 pumpades området torrt”, berättar Hirvonen.
Torrläggningen frigjorde ett nästan tusen hektar stort område sjöbotten. Största delen av området är i jordbruksanvändning, men de stenbundna partierna lämnades för att beskogas.
”Vår stämplingspost hade uppstått på naturlig väg och något ojämnt till sitt trädbestånd”, berättar Hirvonen som tog över jord- och skogsbruket på gården 2001.
”Man ska ju pröva på någonting nytt”
Hirvonen har följt med Metsä Groups tjänster på nära håll. Till förra våren var han medlem av Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd.
Därför kände han till principerna för Metsä Group Plus -tjänsten som lanserades förra våren redan före han prövade på själv.
”Skogsbruket är en ganska konservativ bransch. Det kan ta årtionden i anspråk att korrigera gamla misstag. Det var av eget intresse jag valde att pröva på den nya modellen. Man ska ju pröva på, då det lanseras någonting nytt.”
Hirvonen medger, att det för en inbiten anhängare av intensivt skogsbruk så som han själv, kan kräva lite tid att smälta att man lämnar betydligt flera konstgjorda högstubbar och naturvårdsträd än certifieringen förutsätter.
Ägarmedlemmarna i Metsä Group får en hektarbaserad bonus för slutavverkningar som utförs enligt Metsä Group Plus -modellen. Ersättningen ersätter de förluster som uppstår då man inte avverkar naturvårdsträden.
Ville Hirvonen funderar också på den nya modellens ekonomiska effekter och på hur drivningen lyckas.
”Lite betänksam är jag till exempel på om de kvarställda björkarna ska hållas att stå. Men inte blev det många vindfällen under de stormar vi har haft i höst.”
Åtgärder för mångfald uppväger risker
På kort sikt känns åtgärderna för tryggande av skogsnaturens mångfald i skogsägarens plånbok, säger Hirvonen. Slanten har också en annan sida.
”Vid avverkningarna ger mångfaldsåtgärderna inte bästa ekonomiska resultat, men på längre sikt jämnar de ut skogsbrukets risker. Det är ett faktum, då de finländska skogarna på många håll är grandominerade och utsatta för insekts-, svamp- och andra skador.”
Mängden död ved är en kritisk faktor för skogsnaturens mångfald.
I ekonomiskog finns det avsevärt mindre död ved än i naturskog. Den döda veden är också mycket ensidigare till sin beskaffenhet.
Under flera år har mängden död ved ökat då man lämnar kvar naturvårdsträd och konstgjorda högstubbar på avverkningsobjekten. Ny forskning visar dock, att mängden död ved fortfarande borde bli större.
Dödvedskontinuiteten är ofta svag särskilt efter slutavverkningar. Denna situation korrigerades åtminstone på stämplingsposten i Rääkkylä.
”Nu borde det uppstå en relativt stor mängd död ved på detta objekt. Det finns en kontinuitet i mängden död ved som skapar bättre förutsättningar för de organismer som är beroende av död ved”, säger Hirvonen.
Mera död ved i skogen med konstgjorda högstubbar
Det finns konstgjorda högstubbar runt om på Hirvonens stämplingspost. Stående naturvårdsträd finns också här och där, men främst har de koncentrerats till två stora grupper.
”Grupperna av naturvårdsträd lämnades på basen av fuktförhållanden på de allra våtaste ställena, där vårtbjörken som ska planteras nästa vår skulle lida mest av stående vatten”, säger Metsä Groups skogsexpert Tuomas Kiljunen som planerade stämplingsposten.
Han konstaterar att det inte fanns död ved eller gamla träd på detta objekt då avverkningen utfördes. Nu bäddar man för bägge.
”Konstgjorda högstubbar är ett snabbt sätt att öka mängden död ved. Lövträd börjar murkna genast och efter några år har vi murken ved också här. Bland annat rovinsekter som är nyttiga för skogsägaren lever i murken ved och de håller skadliga barkborrepopulationer i schack, så som till exempel granbarkborre”, säger Kiljunen.
Texten är en förkortad version av en artikel som publicerats i Metsä Groupin Viesti 4/2023.
Text Heikki Hamunen
Foto Harri Mäenpää