Solen har med nöd och näppe nått över horisontlinjen då Mika Peltoniemi inleder sin arbetsdag. Dagens arbetsobjekt är en förstagallringspost i Nykälä by i gränsområdet mellan Pieksämäki och Kangasniemi.

Peltoniemi startar sin Ponsse Scorpion och bekantar sig med stämplingspostens drivningsanvisning. Av den kan han läsa ut, att det i andra kanten av björk-gran-blandbeståndet finns ett bördigt örtrikt grankärr och att stämplingsposten gränsar mot en bäck.

Örtrika grankärr och bäckar är så kallade naturobjekt, dvs. områden som är viktiga för bevarande och ökning av naturens mångfald, vilka avviker från den omgivande skogsnaturen.

”Örtrika grankärr och bäckar i naturtillstånd är särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagens 10 §, medan andra objekt, så som ädellövträdsbestånd och representativa åsskogar omfattas av naturvårdslagen. Lagarna föreskriver hur de ska beaktas vid behandling av skog”, berättar Metsä Groups chef för hållbar utveckling Silja Pitkänen-Arte.

PEFC- och FSC®-certifieringarna definierar också livsmiljöer som ska tryggas vid skogsbehandling, antingen genom att lämna dem obehandlade eller genom att behandla dem på ett sätt som bevarar deras särdrag. Inom METSO- och Helmi-programmens livsmiljöer grundar sig begränsningen av användning på frivilliga avtal som skogsägaren tecknar med myndighet.

Platsdata, dvs. information om objektet som är knutet till platsen är nödvändigt för att man ska kunna beakta naturobjekten.

”Platsdata om naturobjekt förvaltas i Finland av lagstadgade organisationer, så som Skogscentralen och de regionala NTM-centralerna.  Finlands artdatacenter lämnar uppgifter om olika arters förekomst till organisationernas användning. Vi utnyttjar också den naturinformation som vi har i vårt eget skogsdatasystem”, berättar Metsä Groups utvecklingschef för skogstillgångar och platsdata Mikko Lumperoinen.

Naturobjektens läge kontrolleras i fält

Anmälan om användning av skog lämnas till Skogscentralen i samband med virkesaffärer. I regel lämnar Metsä Group anmälan i skogsägarens ställe. Utgående från anmälan granskar Skogscentralen om det finns naturobjekt enligt skogslagen som ska beaktas på objektet.

Om det på området eller i dess närhet finns något objekt eller någon art som ska skyddas enligt naturvårdslagen, överför Skogscentralen anmälan till den lokala NTM-centralen som övervakar naturvårdslagen. NTM-centralen granskar anmälan om användning av skog och ger vid behov anvisningar för beaktande av det skyddade naturobjektet.

”En fungerande kommunikation mellan myndigheter, innehavarare av avverkningsrätten, dvs. Metsä Group och skogsägare är av största vikt för naturobjekten”, säger Lumperoinen.

Efter att myndigheterna har gett sina anvisningar utför Metsä Groups skogsexpert planeringen av stämplingsposten i fält. Besök i fält är nödvändigt, eftersom naturobjektens exakta position kan avvika från platsdata.

Skogsexperten markerar de naturobjekt som ska beaktas med röd-gult ”suojele-säästä”-fiberband och upprättar en drivningsanvisning som omfattar alla nödvändiga uppgifter om stämplingspostens naturobjekt och beaktande av dem.

”Anvisningarna ska vara så entydiga att avverkningsmaskinens förare kan agera utgående från dem”, betonar Metsä Groups produktionschef Marko Yläjärvi.

Drivningsanvisningen överförs elektroniskt till drivningsentreprenörens Woodforce-system, vilket är ett planeringsverktyg som allmänt används inom skogsbranschen. Därefter övergår stämplingsposten i entreprenörens bruk. Processen tryggar, att maskinföraren har tillgång till nödvändiga uppgifter före virkesdrivningen inleds.

”Woodforce är ett pålitligt system som har varit länge i bruk, så det finns inga risker i fråga om informationsgång”, säger Yläjärvi.
Skolning om beaktande av naturobjekt

Den som planerar drivningen har ett stort ansvar för att naturobjekten beaktas, men skogsmaskinföraren ska också vara yrkeskunnig. För att trygga detta, förutsätter Metsä Group att avtalsentreprenörerna och deras förare ska utföra vissa webbkurser.

”Till exempel webbkursen om certifieringskraven ska vara utförd innan man kan arbeta hos oss. Den genomförda kursen lämnar ett spår i systemet och med hjälp av detta kan vi kontrollera att förarnas skolningar är i kraft och att de har tillräckligt kunnande”, berättar Yläjärvi.

Utöver webbkurserna ordnar Metsä Group också fältkurser. 
Hur naturobjektet beaktas, beror på objektets särdrag. En stor del av naturobjekten lämnas ytter om behandling, men i vissa kan mångfalden främjas genom behandling.

Grandominans i lundar kan till exempel förhindras genom att ge utrymme för lövträd och buskar. På motsvarande sätt stöder man naturens mångfald på solexponerade sluttningar genom avverkning och söndrande av markytan.

”Det är viktigt att hålla i minnet, att beaktande av naturobjekt inte nödvändigtvis innebär att objekten lämnas helt ytter om åtgärder eller att begränsningarna alltid är särskilt stora”, säger Pitkänen-Arte. 
Enligt Pitkänen-Arte lämpar sig Metsä Group Plus-tjänsten utmärkt för situationer, där det finns behov och lust att trygga naturens mångfald i större omfattning än lag och certifiering ställer som minimum.

Förarens yrkesskicklighet av stor betydelse utöver automationen

I Peltoniemis Ponsse finns ett GPS-positioneringssystem som i realtid visar maskinens position på en karta. Systemet ger automatiskt larm då maskinen närmar sig ett naturobjekt. Dessutom är maskinens avverkningsgrip utrustad med exakt positionsbestämning som visar positionen med några centimeters noggrannhet.

”GPS-systemet underlättar, men det är utsatt för störning. Markeringar i fält är däremot pålitliga också då tekniken inte är det”, säger Peltoniemi.

Peltoniemi är på sin vakt även om objekten finns utmärkta i fält. En snabb förändring i omgivningen kan vittna om naturvärden.

”Om vanlig moskog byts mot en fuktig svacka eller om det finns mera död ved än vanligt, ska ringklockorna ringa hos föraren. Även om det inte finns en markering på kartan, så ska man kliva ner från maskinen och kontrollera situationen.”

Både Metsä Group och Veljekset Hokkanen Oy har anvisat sina förare att ta kontakt med planeraren eller drivningsförmannen med låg tröskel då situationen så kräver.

”Man behöver inte sitta ensam och fundera.”

Öppenhet kring misstag

Då drivningen är slutförd, utför entreprenören en slutgranskning av stämplingsposten och under granskningen kontrolleras om naturobjekten har beaktats enligt anvisningarna. Utöver drivningsentreprenörernas egenövervakning utförs granskningar av Metsä Groups egna experter och av tredje parts sakkunniga i samband med auditeringar.

Enligt statistiken beaktas naturobjekten exemplariskt väl på Metsä Groups arbetsplatser. Bolaget gör cirka 30 000 virkesaffärer per år och under fjolåret framkom 23 fall, där ett lagtryggat naturobjekt hade tagit skada i samband med avverkning.

”Även om alla i kedjan gör sitt bästa, kan man inte helt eliminera den mänskliga faktorn. Det finns inte platsdata över alla naturobjekt och alla naturobjekt observeras inte i samband med planeringen. Metsä Group har en stark kultur av öppenhet. Då vi observerar ett fel, informerar vi genast myndigheterna, försöker identifiera orsaken och förbättra våra processer så att samma misstag inte ska upprepas”, berättar Pitkänen-Arte.

För att påvisa att Metsä Group förhåller sig med allvar till situationen, kommer bolaget att ta i bruk ett kompensationssystem för sådana fall, då ett lagstadgat objekt skadas vid åtgärder.

Metsä Group har också linjerat, att bolaget berättar öppet på sin webbplats om situationer, där det observeras ett misstänkt lagbrott i anknytning till behandling av naturobjekt och då det vid auditering observeras avvikelser från certifieringskraven. Auditering innebär att en utomstående observatör granskar om man har följt certifieringskraven vid drivningen.

Peltoniemi som har verkat över 20 år inom virkesdrivning har lagt märke till att naturobjektens betydelse identifieras allt bättre bland både experter och skogsägare.

”Då jag började i början av 2000-talet var det inte ofta tal om nyckelbiotoper, men numera är saken allt mera framme år för år.”

Text Maria Latokartano
Foto Mikko Kankainen och Mika Ankkuri
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 4/2024.

Metsäliitto Osuuskuntas PEFC logolicens: PEFC/02-31-03
Metsäliitto Osuuskuntas FSC-gruppcertifikatets logolicens: FSC-C111942