Femtio år i arbete hos samma arbetsgivare är sällsynt. Seppo Halonen från Leppävirta har arbetat åt Metsä Group sedan 1973 – inte vilket arbete som helst, utan han har varit skogsarbetare under alla dessa år. Arbetsförhållandet inleddes, då Metsäliittos arbetsledare Kauko Ahonen anställde den 15 år gamla Halonen.
”Jag hade gått folkskolan och började gå i skogsarbete med min pappa. Arbetet kändes bra, jag hade stor arbetsiver”, minns Halonen.
Den första stämplingsposten fanns i Reinikkala på ön Soisalo, från Leppävirta mot Kuopio. Det var fråga om en gallring där det gjordes massaved. Dagsutfallet var mindre än under kommande årtionden, men utrustningen påverkade också utfallet.
”Sågarna var tyngre och mindre effektiva i förhållande till sin vikt. De var inte heller särskilt funktionssäkra”, säger Halonen.
Bra utrustning hjälper
Då Halonen inledde sin arbetskarriär, var det inte ovanligt att skogshuggare redan före femtio års ålder gick i sjukpension på grund av skador som de ådragit sig i arbetet. Halonen har hållit sig i bra skick och gick i pension på hösten vid en ålder av knappt 66 år. Vilken är hemligheten?
”Bara jag skulle veta det.”
Han söker svar i vettig klädsel och i det faktum, att utrustningen har blivit bättre under åren.
”Förr var utrustningen undermålig. Då de första regnkläderna kom, var jag en av de ivriga användarna.”
I regn och väta kunde Halonen byta om till torra ytterkläder under dagen, även om äldre huggare lite förvånat lyfte på ögonbrynen åt sättet. Han ansåg dock att det var viktigt att hålla sig torr, särskilt på vintern.
”Jag har också haft för vana att byta till torra handskar så att händerna inte är våta.”
Arbetet har också blivit lättare i och med att avverkningarna har bytts ut mot röjningsarbete. Den fysiska ansträngningen är mindre.
Arbetsredskapen får inte vila under pensionen, eftersom Halonen har för avsikt att fortsätta sköta sina egna skogar. Kommer pensionsdagarna alltså att fördrivas med röjsågen?
”Det finns nog en fara för det”, skrattar Halonen med gott humör.
Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 3/2023.
Text Ilkka Luukkonen
Foto Marko Paakkanen