Ponssens spår drar fram i drivorna. Björkar, granar och tallar har plockats ut i små hopar här och där.
En lekman är dock tvungen att spänna ögonen för att urskilja var träden är tagna. Man tänker kanske att det skulle ha gått att ta ut mera.
”Då man gallrar täta bestånd, blir skogen ofta litet tät också efter gallring” säger maskinföretagare Aki Kallinen från Liperi.
Beröm för gott arbete värmer alltid hjärtat. Kallinen har också fått beröm.
”Man försöker ju alltid göra sitt bästa och lämna en så bra skog som möjligt efter sig. Lyssna på skogsägarens önskemål.”
Snabbhet och tålamod
Enligt beräkningar utför en skogsmaskinsförare 4 000 olika kommandon på sin maskin under en timmes arbete och besluten fattas kontinuerligt i en hisnande fart.
Man kan inte stanna upp och grubbla, eftersom maskinen är dyr. Arbetet måste framskrida, men det skulle vara ännu mera skadligt att fjäska.
”Det lönar sig att ha tålamod att då och då bedöma arbetets kvalitet” säger Kallinen som har drivit virke i inemot 20 års tid.
Skördarföraren älskar röjsågen
Vad anser då skogsmaskinmannen att är viktigast för att förstagallringar ska se bra ut efter avverkning?
Överraskande nog riktar Kallinen intresset till någonting helt annat än maskinarbetet, till tiden 10-20 år före gallringen. Han visar sin uppskattning till dem som luftar sin röjsåg.
”Ett bra drivningsspår har sin början i att plantskogsvården är utförd i tid. Då blir beståndet inte för tätt och träden har utrymme att växa.”
För skogsägaren är plantskogsvården en av de mest lönsamma investeringarna under kretsloppet. De pengar som placeras i arbetet ger avkastning i form av flera euron från avverkningarna, livskraftigare träd och gallringskvalitet.
”Gallringsarbetet är mycket lättare än i en situation där det finns stammar sida vid sida”, beskriver Kallinen.
Granskningar hjälper
Erfarenheten har övat upp Kallinens öga att bedöma hur många träd som ska avlägsnas och hur många som ska lämnas kvar.
Det lönar sig dock inte har blint förlita sig på sitt eget omdöme. Till sin hjälp har Kallinen Metsä Groups anvisningar, gallringsmallar på fackspråk. De beskriver hur stor andel av träden som ska avlägsnas. Anvisningarna varierar beroende på hur bördig växtplatsen är och hur stora träd det finns i beståndet.
”Med hjälp av dessa kan man från en halvcirkel med diametern 11 meter räkna att rätt antal stammar lämnas att växa.”
Diametern kan Kallinen lätt granska med skördarens kran som når till 11 meters avstånd. På detta objekt i norra Kontiolahti ska det kvarställda beståndet ha 800-900 stammar per hektar.
Metsä Group och Kallinen granskar arbetets kvalitet tillsammans.
Till maskinförarens uppgifter hör att då och då själv mäta de kvarställda stammarnas antal, körstråkens bredd och inbördes avstånd.
Resultaten registreras i Metsä Groups interna styrningssystem för drivning. Utöver förarens mätningar besöker Metsä Groups representant arbetsplatserna några gånger under året för alla maskiner som utför gallringar.
Blicken mot kronorna
Kallinens arbete framskrider raskt trots att skymningen lägger sig. Kallinens blick rör sig ideligen. Blicken skannar hela tiden stammarnas kvalitet, kronorna, körstråk och lämpliga fällriktningar.
Då Kallinen vet hur många träd som ska lämnas kvar, blir hans uppgift att välja de lämpligaste träden.
”Blicken går hela tiden till kronorna. Först fäller jag sjuka träd och träd av dålig kvalitet. Därefter lämnar jag de bästa träden så jämnt som möjligt i en lämplig täthet”, sammanfattar Kallinen gallringens målsättning.
Text Heikki Hamunen
Foto Harri Mäenpää
Texten är en förkortad version av en artikel som ingick i Metsä Groupin Viesti 1/2023.