Digitaliseringen ökar skogens värde

Digitaliseringen styr utvecklingen på alla områden, också då skogssektorn utvecklas. Skogsbranschen har alltid varit föregångare inom insamling av information, men utnyttjandet av informationen har tagit fart först under de senaste åren.
  • Bloggar
  • |
  • |
  • Hållbar skogsvård
Utvecklingsdirektör

Metsä Group ligger i framkant för utvecklingen: kärnan av vår strategi omfattar regenerativt skogsbruk, utveckling av kundupplevelsen och förbättring av resurseffektivitet och kompanjonskap. Digitaliseringen har en nyckelposition inom allt detta.

Skogsbruksplanen är skogsägarens viktigaste instrument för skötsel av skogsegendomen. Skogsbruksplanernas uppgifter grundade sig länge på fältmätningar, men relaskopen har till stor del ersatts av informationsinsamling som grundar sig på laser- och flygfototeknologi. Planerna har flyttat från bokhyllan till datorer och vidare till mobiltelefoner.

Digitaliseringen har gjort det möjligt att förädla den skogliga informationen med nya nyckeltal som beskriver skogen. En tillämpning med artificiell intelligens har redan under några års tid tolkat satellitbilder så att man kan identifiera beståndsfigurer som är utsatta för granbarkborre och andra skador. Förhandsinformationen hjälper våra ägarmedlemmar att hejda skogsskador och hålla skogen i bra växtskick.

Höstens händelser kring flodpärlmusslan har visat hur viktigt platsdata och utnyttjande av den är för ansvarsfullt skogsbruk. Positionen för arter som är fredade enligt lag och certifieringar samt andra värdefulla naturobjekt ska bevaras i platsdata som är tillgänglig för dem som planerar stämplingsposter och för drivningsmaskinernas förare. I framtiden kan man förhindra att avverkningarna tränger in på värdefulla naturobjekt med hjälp av platsdata för objekten och exakt, realtidsinformation om maskinernas position.

Jag tror att vi i framtiden kan skapa en virtuell tvilling av våra skogar, där man kan avbilda det som finns på traditionella fältkartor och dessutom avbilda varje enskilt träd på sin rätta plats. Vi kan ta en virtuell promenad i skogen medvetna om att det finns en autentisk motsvarighet till varje beståndsfigur på vår egen skogsfastighet. Vi kan simulera en kalavverkning eller plockhuggning i skogen och betrakta skogens struktur vid en vald tidpunkt. Till exempel naturvårdsträd och skyddszoner enligt Metsä Group Plus-skötselmodellen kan urskiljas ännu 30 år senare ovan snabbt växande unga skogar och en del virtuella högstubbar kan antagligen ännu hittas.

Digitaliseringen gör det möjligt att förbättra virkesdrivningens produktivitet och kvalitet. Under de närmaste åren når vi en situation, där vi med hjälp av artificiell intelligens kan optimera avverkningsmaskinens rutt så att den rundar naturobjekt och känsliga platser. Samtidigt minimeras kostnaderna. Då skördarna och skotarna under pågående arbete mäter och analyserar sitt arbetsspår med hjälp av laser, givare och mätinstrument, producerar skördaren ett utmärkt arbetsspår, men också en noggrann beskrivning av skogens tillstånd. Informationen kan användas för att uppdatera skogsbruksplanen och planering av kommande åtgärder – man kan till exempel beakta områden inom figurerna som har skadats av röta och påverka valet av trädslag.

Som man kan gissa, bad jag artificiell intelligens skriva detta blogginlägg. Enligt den artificiella intelligensen kommer digitaliseringen att leda till att skogsägarna i framtiden säljer sina träd direkt till konsumenterna eller industrin via webbplattformer. Jag funderade på saken, men då jag fortfarande arbetar inom virkesanskaffning, beslöt jag skriva detta blogginlägg själv.

Utvecklingsdirektör
Juho är agronomie- och forstdoktor till sin utbildning. Hans arbetsuppgifter omfattar utvecklingsarbete på bred front från digitalisering till säkerhet och praxis inom regenerativt skogsbruk. Juho är infödd tammerforsbo och på fritiden sysslar han med jakt, fiske, ishockey, golf och annan motion.